Här står jag 1 år äldre. I måndags fyllde jag hela 33 år. Hipp hipp hurra……………..
Man får hoppas att vissheten kommer med åren så man har något att se fram emot. För yngre känner man sig ju inte direkt. Även om man tränar, äter bra så blir inte resultaten det man önskar. Men skam den som ger sig….. För ge upp är inte mig grej. Men nog pratat om detta.
Min födelsedag blev väl inte riktigt som jag hade önskat mig. Då vi hade återbesök hos läkaren för ett EEG på Ilse. Även fast hon varit anfallsfri i 2 år nu och medicinfri 1 år. Så väckte detta så otroligt mycket ångest och oro inom mig. När vi gick där i korridoren igen så kände jag ångesten och att mina lungor krympte och jag fick svårt att andas. Tårarna kom då och då men lyckades hålla tillbaka det mesta.
( Jag vet att ni som inte känner mig inte har en aning om vad som hänt med Ilse, men denna historian är alldeles för lång för att skriva ett inlägg. Men är definitivt en av anledningarna till att jag kraschade i somras.)
Titta hur duktig är inte min lilla älskling med alla kablar uppkopplade, hela 23 st som hon skulle ha på sig minst 15 mi. Men gick hur bra som helst. Så nu hoppas vi att resultanterna är FANTASTISKA så vi aldrig mer behöver åka dit igen.
På vägen hem hämtade vi även hem Svea och handlade massa god fika och sen eftersom vädret var kasst. Landade vi alla 4 i soffan och myste in oss under filtarna och tittade på en 2 h lång film och tror det eller ej?! Tjejerna satt still hela filmen. Detta var helt klart det bästa på hela födelsedagen.
Sen att vi åt sushi till kvällsmat var succé hos båda stora som små i denna familj.
Sen för er som är intresserad att läsa artikeln om Svea har ni länken här.
Blev en diskussion med SN då dom låste artikeln till och börja med. Men nu är den öppen och även SLA har hört av sig så får se om det även blir en intervju där.
