Känslostorm..

Just nu är jag i ett känslomässigt storm. Där jag pendlar mellan världens lyckligaste och stoltaste. Sen på 10 sekunder kan jag börja stor böla och känna mig som världens kassaste mamma. Som tvingat Svea att gå på en skola då hon inte känner någon i sin klass. Mitt mamma hjärta brister. Igår var det första riktiga dagen i skolan 8-13.00 För denna STORA tjej.

 

Jag kan inte fatta vart tiden tog vägen. Det var ju nyss hon var så liten att hon låg i mina armar . Dennis är han som har lämnat dom först 2 dagar. När Dennis ringde mig igår efter lämning kunde jag inte hålla emot tårarna. Hon var såå taggad som ni ser på bilden. Men när dom klev ur bilen och klev in på skolgården. Hade hon bara tagit Dennis hand och stelnat till. Då hon sett alla andra barn som var på plats. Som tur var kom hennes förra förskolekamrat Love som är ett år äldre. Han tog Sveas hand och sprang iväg. Så himla sött och fint. Världens bästa Love. <3

När jag var och hämtade henne lite tidigare än vanligt idag. Var hon glad och hade haft en jättebra dag i skolan. Vi stannade och fikade, Svea fick berätta allt om sin dag. Vilket verkade som ha varit en superdag. Så tror bara denna mamman är lite bölig över ingenting. Medan coola Svea rockar banan.

MEN idag var det min tur att lämna av henne på skolan. Vilket verkade till en början gå jättebra. Men hon vill att jag skulle vänta medan hon lämnade av sina grejor vid sin plats. Sen kom hon ut tog min hand och sa att jag inte skulle gå, utan stanna hos henne. Gud då höll jag på att gå i bitar. Det var bara stora barn på plats just när jag lämnade henne. Men världens bästa fritidsledare såg vad som hände och ropade dit Svea och hon fick sitta i hennes knä och hjälpa till och pricka av barnen som kom. Jag vinkade hejdå och vände mig om. Tårna började komma och jag skynda dig mig till bilen. Kastade mig in i förarsätet, då brast det och jag fick ringde till Dennis. Är det bara jag som håller på såhär eller kan ni känna igen er?

Det är så himla mycket känslor. Att jag inte kan förstå hur stor hon blivit, att lämna henne på en ny plats och hur man själv kände när man började skolan. Men jag vet ju att det kommer vara såhär här i början men snart vänder det. Så länge hon mår bra och tycker det är kul. Så är det ingenting att oroa sig för. Så det är bara för mig att skärpa till mig 😉

Nu släpper vi detta och går vidare. På torsdag har jag två möten inplanerade ett med Skynda långsamt och ett med det nya bolaget, så det ska bli spännande och se vad dom kommer ge. Kanske kan jag dela med mig lite om detta i nästa inlägg.

Med 12 veckors programmet går det framåt. Dag 3  av 84 snart över och tycker kosten funkar väldigt bra. Var bra första dagen på att dricka vatten, men ska kämpa vidare med detta.

Träningen har går super. En löprunda, ett ben och rumpa pass. Så 2 pass kvar denna veckan så kan jag checka av denna tränings vecka 🙂

Ja ni ser ju en riktig svett fest.

MEN jag har faktisk lagt till och ska försöka att bli bättre på är att starta morgonen med en meditation som jag gjorde imorses. 5-15 min att bara tillåta sig själv att bara vara. Detta är något jag verkligen har fått ÖVA ÖVA ÖVA på. Sen att få ge dig kropp den bästa starten med lite yoga på morgonen är verkligen den BÄSTA BÄSTA Starten.

Puss på er! hörs igen på söndag.

 

2 kommentarer

  1. Jag förstår dig precis, jag hade det precis likadant med Love när han började och var ensam. Han grät när jag lämnade, bönade och bad att jag skulle stanna. Och jag själv bröt ihop när jag satte mig i bilen. Men det är bara den där första lilla stunden som är jobbig för dom, sen har dom roligt❤️ Övertygad om att Svea kommer få massa kompisar precis som Love! I morse när vi kom 07.15 satt Svea på trappan och var glad. Jag prata lite med henne och hon var precis som vanligt. Så släpp ditt dåliga samvete för det behöver du inte ha. Men det är ett stort steg för dom små att börja skolan, bara bra att de vågar visa det också tänker jag ❤️ Kommer bli hur bra som helst😘😘 tack för fina ord om Love förresten ❤️

    1. Åhhh skönt att höra att man inte är ensam ❤ Ja det är ju det men den lilla stunden när dom bara tar ens hand och ber en att stanna och blir helt stela.
      Så kände jag aldrig så när man lämnade på förskolan. Men här är det något helt annat. Sen att man inte fått vara med någonting pga Corona gör ju inte saken lättare eller bättre. ❤ Du ska vara stolt och ha en så otroligt fin pojke som Love. Han kommer alltid vara en favorit hos mig 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *